Kärt möte ❤️ och student 🎓🇸🇪
Jag vaknar med ett ryck! Funderar ett kort ögonblick på vilken dag det är... Jag är trött, har sovit dåligt de senaste nätterna. Det är mycket nu. Avslutning i skolan, student hemma, första permissionen för dig. Så fort jag inser att det faktiskt äntligen är fredag hoppar jag lätt ur sängen. Känner mig så där barnsligt pirrig i magen, glad som ett litet barn på julafton. Idag kommer du hem, om så bara för två dagar så kommer du hem till oss! Som vi har längtat efter dig!
Tre fina systrar 💞Grattis än en gång Lovisa till studenten! 👏🏻🇸🇪🎓💖
Det är en härlig stämning på skolan idag. Jag tror att de flesta av oss pustar ut och tänker på det stundande sommarlov som vi har framför oss. Vi pratar och skrattar med varandra samtidigt som vi äter gott. Efter en stund börjar rektor prata och det är avtackningar av personal som av olika anledningar ska lämna vår skola. Jag tittar på klockan, det börjar närma sig. Jag måste smita iväg, jag vill ju verkligen vara den som hämtar dig på stationen.
Jag kommer tio minuter före ditt tåg. Jag parkerar bilen och kliver ur. Jag är glad, pirrig, nervös. Jag går fram emot trappan, står där och väntar. Ser tåget rulla in och stanna. Massor med människor som kliver av och går iväg åt samma håll, bort från perrongen. Min puls ökar och precis där kommer du gående. Så brun och fin! Du ler mot mig, jag blir alldeles varm och lugn. Jag tar dig i min famn och kramar dig länge, pussar på dig och känner hur mycket jag har saknat dig. Säger ingenting eftersom den dumma gråten stockar sig i halsen. Vi står där en kort stund, innan jag tar din väska, torkar mina tårar och vi går mot bilen. Ska bli så mysigt att ha dig hemma ett tag.
Helgen gick så fort! Din syster tog studenten och vi hade fullt upp! Jag vet att den här dagen är jobbig för dig, men du klarade den så bra! Jag är så stolt över er båda!
Efter en kort och intensiv helg är det dags för dig att packa väskan och bege dig tillbaka. Lite oro sprider sig i magen på mig och jag undrar hur det ska gå att lämna dig på stationen.
Vi småpratar lite på vägen och framme vid stationen parkerar jag bilen och jag följer med dig ut. Vi går tysta in och tittar på tavlan. Avgående tåg, där är ditt. Vi går ut igen, jag säger att jag kan följa dig till din perrong. Det behövs inte säger du. Du känns så stark och modig. Vi kramas igen och jag ber att du ska höra av dig när du är framme. Du ler, slänger med håret och försvinner ner i trappan bort mot perrongen.
Jag vänder och går bort mot bilen. Jag känner mig glad, varm men tom.
Vi ses snart igen ❤️
