I morgon ses vi igen.
Jag längtar.
Vi längtar.
Mitt hjärta slår ett extra slag i bröstet.
Jag är sådär barnsligt glad. Pirrig i kroppen. Lycklig.

Det var länge sen du var hemma nu. Ett helt halvår.
Du kämpar så hårt. Plockar upp bit efter bit och försöker laga dig själv.
Det är tusentals bitar som ska på plats igen. Men du är tålmodig. Ger inte upp. Bit efter bit, dag efter dag.

Förra veckan blev det ett sjukhusbesök för dig. Dagar av ångest som blev för svår att hantera. Jag vet att du gör så gott du kan i stunden. Ibland räcker inte det. Det gör inget. Du kommer igen. Du reser dig igen.
Att stå ut när det är svårt, det är inte lätt. Men du är på väg. Du är bra.

Nu kommer några dagar när vi ska få rå om dig. Det ska bli så kul.
Det är med lycka, pirr och lite oro i kroppen, jag nu avslutar denna dag.
Och jag vet ju att imorgon är du här hos mig igen.